Aidon Energy Arena

 

ENERGY ARENA

Elmätning

Hur går arbetet med funktionskraven, Ei?

Energimarknadsinspektionen fick i början av året i uppdrag av Regeringen att tillsammans med Swedac förbereda underlag för den detaljerade regleringen av de nya funktionskraven. I den proposition som Regeringen la fram i december stod det klart att ”alla, eller det stora flertalet av de åtta funktionskrav som Ei har föreslagit ska införas”, vilket också är huvudinriktning för uppdraget. I arbetet med att justera och precisera de åtta funktionskraven ingår att ta hänsyn till de synpunkter som inkommit under remissrundan. Nu pågår arbetet med att samla in information i samråd och referensgruppsmöten.

När Ei:s detaljarbete drog igång i januari var ambitionen att involvera olika aktörer för att kunna skapa sig en bra, verklighetsförankrad bild. Ei har till den 1 november 2017 på sig att lägga fram sitt förslag på regler, föreskrifter och förordningstexter.

Nära dialog med marknadens aktörer

Linda Weman Tell

Ei har nu kommit halvvägs i sitt arbete och liksom många av de elnätsbolag vi pratar med är vi nyfikna på hur arbetet går. Därför tog vi kontakt med Linda Weman Tell, som projektleder arbetet med att precisera funktionskraven.

Under våren har bland annat ett antal möten hållits i referensgruppen, där även Aidon deltar tillsammans representanter från andra mätleverantörer, elnätsbolag, energitjänsteleverantörer och en andra intressenter. Målet har varit att lyfta olika frågeställningar kring funktionskraven och de remissvar som skickats in samt diskutera olika lösningar.

– Jag tycker att det kommit fram många bra synpunkter i diskussionerna med referensgruppen. Arbetet går hittills även i övrigt framåt som vi har tänkt oss. Vi beräknar att kunna hålla tidplanen, säger Linda Weman Tell.

Linda är dock noga med att betona att det inte ligger i uppdraget att komma med någon delrapportering, utan att förslaget på förordningstext för funktionskraven kommer att presenteras i sin helhet först i november.

– Jag är medveten om att alla vill ha besked om vad som kommer att gälla, men det enda som går att säga är att huvudinriktningen är de åtta funktionskraven. Vi har inte för avsikt att återväcka några andra av de krav som fanns med i det ursprungliga förslaget. I övrigt måste det vara ett affärsmässigt beslut och en bedömning för elnätsbolagen i varje enskilt fall. Eftersom utredning fortfarande pågår och inga texter är skrivna ännu finns inga självklara svar att ge.

När definitivt besked kommer beror också på den beredningsprocess som följer efter den 1/11, då Regeringen kommer att göra sin bedömning av Ei:s förslag och fatta det slutgiltiga beslutet.

Genomförandetiden behöver ses över

Arbetet baseras på de prognoser och antaganden som gjordes inför det ursprungliga förslaget. Detsamma gäller bedömningen av den beräknade bytestakten. Det som dock kommer att bli aktuellt att ta upp för ny bedömning är genomförandetiden.

– Eftersom starttiden för mätarbyte den 1 januari 2017, som föreslogs i Ei:s tidigare utredning, har passerat krävs att genomförandetiden ses över. Tillsvidare utgår vi från samma bedömning som tidigare, men här vet vi att vi behöver göra en uppdatering, konstaterar Linda Weman Tell.

HAN-gränssnittet, en svårare nöt att knäcka?

Vissa av funktionskraven är ganska självklara medan andra kräver mer utredning och precisering. En viktig fråga som ofta nämns är hur kravet om det öppna HAN-gränssnitt se ut. I de nya smarta mätarna kommer det att vara möjligt att fjärruppgradera/byta ut all mjukvara såsom data, protokoll, frekvens etc. På hårdvarusidan blir det dock svårare att byta ut till exempel fysiska gränssnitt och kontakter.

Det som har diskuterats på vårens referensgruppsmöten är bland annat i vilken grad det öppna gränssnittet bör specificeras. Under ett av mötena har man bland annat titta närmare på en EU-rapport som beskriver en metod för att ta fram nationella standardgränssnitt. Olika länder har valt olika angreppssätt när det gäller HAN-gränssnittet. I Norge har tillsynsmyndigheten där pekat ut en standard, medan det i Nederländerna är branschen som har enats om en nationell standard för en fysisk port.

– Självklart tittar vi på hur andra länder har gjort. Vissa har valt att vara mer öppna i sin reglering och andra mer specifika. Det finns för- och nackdelar med båda, vilket också blir tydligt i diskussionerna med referensgruppen. Vår utgångspunkt som myndighet är att vara teknikneutrala, väga för och emot utifrån flera perspektiv för att göra en bedömning vad som blir bäst.

Ansvarsgränser mellan nätbolag och kund, kvalitetskrav och vikten av att det ska vara enkelt för kunden är några av de synpunkter som både kommit fram i remissvaren och framförts i referensgruppen.

Fördjupad säkerhetsanalys parallellt med funktionskraven

Förutom att specificera vilken funktionalitet det nya elmätarna ska ha, ingår det i Regeringsuppdraget att göra en fördjupad integritets- och säkerhetsanalys.

– Säkerhet är ett viktigt område och den analys vi kommer att göra omfattar två ben, varav ett rör säkerhet generellt. Det andra handlar om vad som ska gälla för särskilt säkerhetsklassade anläggningar med verksamhet som kan påverka rikets säkerhet, d v s vilka undantag som bör göras från funktionskraven för denna typ av anläggningar. Detta arbete gör vi i nära samarbete med Försvaret och Säpo. Utöver det ska vi göra en integritetsanalys om hur nya dataskyddsförordningen (GDPR) påverkar insamlingen och hanteringen av persondata.

Analysen och de rekommendationer som blir resultatet räknas inte som ett funktionskrav.

– Målet är att i den slutliga rapporten ge förslag på minimikrav som uppfyller GDPR när det gäller information som mätaren ska kunna samla in och som ska vara tillgänglig för nätägare och/eller kund. Väljer de enskilda bolagen att samla in ytterligare data blir det deras enskilda ansvar hur de hanterar övriga uppgifter enligt nya dataskyddsförordningen. I integritetsanalysen samråder vi med Datainspektionen. De ger oss synpunkter och inspel som vi tar vidare i vårt arbete. Det är Ei:s ansvar att se till att de blir nöjda.

 


Läs också:

Vad innebär Eis funktionskrav i praktiken? #1
Vad innebär Eis funktionskrav i praktiken? #2
Vad innebär Eis funktionskrav i praktiken? #3
Vad innebär Eis funktionskrav i praktiken? #4

Ett steg närmare nya funktionskrav, men en bit kvar till mål – Eis nya uppdrag 2017

 

2017-06-19

Relaterade artiklar

 

Elmätning

Emmaboda Elnät väljer Aidon och ansluter sig till Kalmar Energis systemmiljö

Emmaboda Elnät går nu samma väg som de fyra andra elnätsbolagen i Kalmarregionen och väljer…

Läs mer
 

Elmätning

Plug-and-play när Gislaved bytte elmätare

Bytet till Aidons elmätare var tänkt att pågå i flera år, men eftersom införandet av…

Läs mer
 

Elmätning

Smidigt byte i Norrtälje när mätaren hittar vägen själv

Efter ett år har Norrtälje nu bytt sina 16 000 mätare till ett mätarsystem från Aidon.…

Läs mer
 

Driftsstyrning, Elmätning

Säkerhet viktigt när Sundsvall Elnät väljer Aidon

Efter ett lyckat pilotprojekt valde Sundsvall Elnät Aidon som leverantör av ett nytt mätsystem. – Vi…

Läs mer

Aidon Nyhetsbrev

Håll dig uppdaterad på det senaste inom smarta nät genom att prenumerera på vårt nyhetsbrev.


Strävan mot 100 procent SLA

Ladda ner vårt whitepaper Prestandan avgörande för leveranssäkerheten i framtidens smarta nät gratis här!

Driftsstyrning i det smarta nätet

Ladda ner vårt whitepaper Proaktiv driftsstyrning och förbättrad avbrottshantering i framtidens smarta nät gratis här!

Kontakta oss

Har du en fråga eller ett tips att dela med dig av? Hör av dig till oss.