Aidon Energy Arena

 

ENERGY ARENA

Elmätning

Vad innebär Eis funktionskrav i praktiken? #4

Vi har kommit till sista delen i vår genomgång av de krav på nya elmätare som Energimarknadsinspektionen lagt fram och som regeringen väntas fatta beslut om senare i år. Genom att fördjupa oss i kravförslagen och svaren från remissrundan vill vi ge en bild av vad förändringen innebär i praktiken för elnätsbolag och enskilda användare.

Intelligenta, fjärrstyrda mätare ger nätbolagen effektivare hantering

Ei gör bedömningen att elnätsbolagen byter ut majoriteten av alla mätenheter under de närmaste åren. För elnätsbolagen innebär det förutom en stor potential för nya tjänster och synergier också nya utmaningar med alltmer aktiva slutkunderna. De två sista av Eis kravförslag handlar om hur nätbolag ska kunna fjärrstyra de nya mätenheterna och på så sätt skapa en mer effektiv och säker nätleverans.

Funktionskrav 7: ”Nätkoncessionshavaren ska fjärrledes kunna uppgradera mjukvara och ändra inställningar i mätsystemet.”

Fjärruppgradering av mätare är en funktionalitet som till viss del redan finns i befintliga mätsystem, men som kommer behöva utökas ytterligare i framtidens smartare mätare. Till exempel gäller det vissa PLC-system som idag har begränsade möjligheter att fjärruppgraderas.

Att uppgradera mjukvara och ändra inställningar via fjärrstyrning, som Ei föreslår, gör det möjligt att anpassa och utveckla funktionalitet över mätarens livslängd, utifrån nya behov och/eller regelkrav. Som förslaget idag är formulerat lämnar det dock öppet för viss tolkning när det gäller vad som verkligen menas med ”uppgradering”. Det är en väsentlig skillnad mellan rättningar i mätarnas firmware och uppgradering av mjukvara för nya funktioner. Både Swecos analys och flera av remissvaren lyfter fram detta som en aspekt som behöver förtydligas. Menar Ei att fjärruppgraderingskravet enbart ska gälla kommunikationsterminalen i mätaren eller även mätarens meterologiska del? Vattenfall har i sitt remissvar pekat särskilt på att man önskar att även den metrologiska delen ska kunna fjärruppgraderas, under förutsättning att det inte påverkar mätnoggrannheten. De lyfter fram omställning från så kallad ”phase-by-phase” mätning till trefas vektorsummerad mätning som ett exempel. Det görs bland annat när en kund övergår till produktionsmätning vid installation av en mikroproduktionsanläggning. Om det blev möjligt att göra detta via fjärruppgradering, skulle det minska ledtiderna för elnätsbolagens kunder menar Vattenfall. På Aidon argumenterade vi för en mer långtgående skrivning om mjukvaruuppgradering, så att kravet även stödjer iterativ uppgradering av helt eller delvis ny funktionalitet utifrån ett applikationstänk.

Kravet på fjärruppgradering förväntas inte leda merkostnader när det gäller mätare eller insamlingssystem. Hur kommunikationskostnad och arbetstid kommer påverkas beror helt på hur och i vilken utsträckning elnätsbolagen kommer att använda funktionen. Sweco ser i sin analys huvudsakligen två nyttor för elnätsbolagen. Det gäller dels effektivitetsvinster när mjukvaruproblem kan åtgärdas och uppgradering av ny funktionalitet ske mer kostnadseffektivt. Dessutom förväntas kostnaderna för fältarbete minska avsevärt genom möjligheten att fjärrstyra.

För slutkund är den främsta nyttan tidsbesparing och större flexibilitet. Det gäller framförallt de kunder som har sina mätare placerade inomhus eller i utrymmen som de idag behöver öppna upp för att en fälttekniker ska få tillgång till mätaren.

Funktionskrav 8: ”Nätkoncessionshavaren ska fjärrledes via mätsystemet kunna spänningssätta och frånkoppla elanläggningar.”

I det uppdrag regeringen gett Energimarknadsinspektionen ingår att föreslå funktioner som bidrar till att skapa en tillförlitlig och effektiv nätdrift. Att kunna fjärrstyra mätarna är därför en viktig funktion. I och med detta funktionskrav ska elnätsbolaget via insamlingssystemet kunna stänga av och sätta på kundens anläggning via fjärrbrytare. Funktionen används i första hand när kunden ska flytta, när avtal saknas eller i de fall kunden bryter mot avtalet med elnätsbolaget, till exempel genom utebliven betalning. En okänd andel av de mätare som idag finns installerade har fjärrbrytare, men enligt de mätsystemleverantörer som tillfrågats i Swecos analys har i princip alla mätare som beställs i dagsläget brytare. Den samlade bedömningen är att andelen mätare med fjärrbrytare kommer att öka vid elnätsbolagens kommande upphandlingar. Detta trots att det framkommit att vissa elnätsbolag enbart ser affärsmässiga grunder att investera i brytare när det gäller vissa kundtyper, inte alla. De flesta elnätsbolag som omfattades av Swecos analys menar dock att det finns mer övergripande fördelar med att alla mätare i kundkollektivet utrustas brytare. På så sätt skulle till exempel arbetsprocesserna kunna förenklas och eventuellt automatiseras när alla kunder får samma förutsättningar.

Sammantaget innebär fjärrhanteringen en omfattande kostnadsbesparing för elnätsbolagen. Det gäller främst genom att kostnaden för fältbesök minskar, trots en eventuell merkostnader för viss systemhantering vid brytning i insamlingssystemet och kontakten med kunden vid tillslag. Det kan enligt Sweco även tillkomma vissa kostnader för att ha en fältorganisation stand-by att rycka ut när fjärrbrytaren inte fungerar som den ska. Elnätsbolagens ekonomiska förluster förväntas minska genom att de snabbt kan agera och minska den totala elanvändningen genom att strypa leveransen när kunder flyttar eller bryter mot elavtalet.Sannolikheten för att elnätsbolagen slår av elen när kunden flyttar ökar med fjärrbrytare och med en avstängd anläggning när en ny kund flyttar in ökar incitamentet för slutkunden att välja elavtal mer aktivt och ta kontakt med elnätsföretaget. På så sätt kan detta krav också bidra till en effektivare flyttprocess, vilket också ingår i Eis uppdrag.

De synpunkter som betonats i remissrundan för Ei förslag är främst frågor som rör elsäkerhet vid spänningssättning. E.ON anser till exempel att fjärrpåslagning inte är förenligt med dagens elsäkerhetsföreskrifter och att någon måste vara på plats fysiskt för att säkerställa att det inte sker några person- eller egendomsskador. Precis som E.ON uttrycker många elnätsbolag en osäkerhet när det gäller ansvarsfrågan och väljer därför att inte nyttja funktionaliteten fullt ut, vilket naturligtvis begränsar nyttan. Det vore därför bra om myndigheten tydliggjorde ansvaret främst när det gäller fjärrstyrning av spänningssättning i anläggningarna.

(Källor: ”Funktionskrav på framtidens elmätare” Ei R2015:09, Energimarknadsinpektionen, ”Funktionskrav Mätsystem”, Sweco 9 mars 2015, Remissvar Funktionskrav på framtidens elmätare, Regeringen.)

 


 

Det här är den fjärde och sista artikeln i vår fördjupningsserie om Energimarknadsinspektionens funktionskrav på nya elmätare och vad de innebär i praktiken.

Del 1 – Funktionskrav 1-2
Del 2 – Funktionskrav 3-4
Del 3 – Funktionskrav 5-6

 

2016-05-11

Relaterade artiklar

 

Elmätning

Emmaboda Elnät väljer Aidon och ansluter sig till Kalmar Energis systemmiljö

Emmaboda Elnät går nu samma väg som de fyra andra elnätsbolagen i Kalmarregionen och väljer…

Läs mer
 

Elmätning

Plug-and-play när Gislaved bytte elmätare

Bytet till Aidons elmätare var tänkt att pågå i flera år, men eftersom införandet av…

Läs mer
 

Elmätning

Smidigt byte i Norrtälje när mätaren hittar vägen själv

Efter ett år har Norrtälje nu bytt sina 16 000 mätare till ett mätarsystem från Aidon.…

Läs mer
 

Driftsstyrning, Elmätning

Säkerhet viktigt när Sundsvall Elnät väljer Aidon

Efter ett lyckat pilotprojekt valde Sundsvall Elnät Aidon som leverantör av ett nytt mätsystem. – Vi…

Läs mer

Aidon Nyhetsbrev

Håll dig uppdaterad på det senaste inom smarta nät genom att prenumerera på vårt nyhetsbrev.


Strävan mot 100 procent SLA

Ladda ner vårt whitepaper Prestandan avgörande för leveranssäkerheten i framtidens smarta nät gratis här!

Driftsstyrning i det smarta nätet

Ladda ner vårt whitepaper Proaktiv driftsstyrning och förbättrad avbrottshantering i framtidens smarta nät gratis här!

Kontakta oss

Har du en fråga eller ett tips att dela med dig av? Hör av dig till oss.